» Antik Harmoni i Hyppinge«

Catarina Lillienau längtade hem till sin barndoms trakter i Östergötland. Hon föll för det vackra 1700-talshuset i Hyppinge.

Boningshuset på Hyppinge gård är byggt 1751. Det är gammalt, byggt i naturmaterial som lever och rör sig. Dessutom ligger huset ensamt på en liten höjd.

— Är man mörkrädd ska man inte bo så här, skrattar Catarina.

— Men jag njuter av att ha hittat ett så pass gammalt och dessutom väldigt väl bevarat hus.

Catarina bor ensam men hon känner inte något som helst obehag när mörkret smyger sig på. Hon är van.

—Min exmake kommer från Värmland. Vi tog över hans föräldrars gård och drev den under många år, berättar Catarina.

Efter att paret skilt sig och barnen växt upp flyttade Catarina tillbaka till Östergötland och hyrde en flygel på en gård i väntan på det perfekta boendet. — Min mamma lever fortfarande och bor utanför Mantorp. När huset som låg ett stenkast från henne dök upp till försäljning åkte jag på visningen.

̊ Några större förväntningar hade inte Catarina. Hon har sett alltför många gamla hus som har renoverats sönder och moderniserats tills det inte har funnits något av ursprunget kvar.

— Men jag blev glatt överraskad. Trots att huset haft många ägare kändes det genuint. Vissa saker hade jag självklart önskat att ingen rört, men i grunden är huset detsamma som när det byggdes på mitten av 1700-talet.

Catarina har tidigare bott i gamla hus och har ett stort intresse för byggnadsvård.

»Man ska ta hänsyn till husets karaktär och inreda efter den tidsålder då huset är byggt«

— Om man inte går in och river för mycket i trossbottnar och väggar mår huset bra och fungerar alldeles ypperligt.

— Det kan låta brandfarligt med halm, torv och sågspån, men de är naturmaterial som håller i evigheter.

Hon tycker att man vid renovering alltid ska ta hänsyn till husets karaktär och gärna inreda efter den tidsålder då huset är byggt. De gamla detaljerna bör sparas i möjligaste mån. Om huset är lite snett och vint är det bättre att låta det förbli så. Att räta upp väggar och golv förstör ofta mer än det tillför.

— Nu är det populärt med öppna planlösningar. Men det passar inte alltid i ett gammalt hus. Då är det bättre att bygga till än att förstöra den befintliga rumsindelningen. Dessutom bör man låta skrymslen, serveringsgångar och trapphus finnas kvar. Annars tar man bort en del av husets själ.

Något annat som ligger henne varmt om hjärtat är äldre färglära. Hon har rest mycket, både inom Sverige och utomlands för att studera hus, gårdar och slott.

— Jag brukar fota sådant jag gillar. Det har även hänt att jag har snott med mig en liten, liten färgflaga i fickan för att sedan kunna blanda till den perfekta kulören.

Trappan och hallen i huset har en mycket speciell och otroligt härlig terrakottaliknande färg. Inspirationen till det udda färgvalet fick Catarina från herrgården Olivehult utanför Borensberg i Östergötland.

— Jag är mycket nöjd med den kulören. Den ger karaktär och atmosfär som tar mig tillbaka till 1700-talet.

Invändigt har hon till största delen använt äggtemperafärg för att få fram de rätta nyanserna. Utvändigt har hon målat huset med äkta linoljefärg. Till skillnad från plastfärg, som är totalförbjuden hemma hos Catarina, binder den inte fukt vilket bevarar träet på ett bra sätt.

— Jag tog hjälp, både från Skansen och länsmuseet i Linköping, med färgsättningen av huset utvändigt. Vi studerade tidstypiska 1700-talshus i liknande utförande och kom fram till att det skulle vara vitt med en gulaktig nyans runt fönstren.

Eftersom Catarina numera driver en inredningsbutik är färg och form något hon ägnar sig åt dagligen. Hon reser världen över för att besöka mässor och för att köpa in noga utvalda produkter.

— Det är givande att hjälpa kunderna att hitta rätt och att tillsammans komma fram till vad som passar just dem.

Med egen butik, en gård med flera hästar och ständigt pågående projekt både inne och ute är hon långt ifrån sysslolös.

Jag trivs med att ha mycket på gång. Samtidigt är jag noga med att hinna njuta av min gård och den vackra naturen. Jag har verkligen hittat hem och håller på att skapa mig min egen pärla här, säger Catarina.